Tillgänglighet nybyggnation


Tillgänglighet för funktionsnedsatta vid nybyggnation av bostäder

När nya bostäder byggs finns det flera olika lagar och förordningar att förhålla sig till och följa, vilket bland annat innebär att bostaden måste uppnå svensk standard. Därutöver har olika handikappsorganisationer ställt tillgänglighetskrav på att varje bostad ska vara tillgänglighetsanpassad för att både funktionsnedsatta och personer med normfungerande funktioner.

wheelchair-749985_960_720

Vad är det som behöver anpassas?

När en anpassning av bostäder sker är det viktigt att den kommer kunna användas av både funktionsnedsatta som använder rullstol, rollator och käpp, och folk som har full rörlighet. Detsamma gäller för andra typer av funktionsnedsättningar, såsom nedsättning av syn, hörsel och/eller orienteringsförmåga. För flera av dessa nedsättningar kan det vara viktigt att det finns speciella handikappsparkeringar som är nära entrédörren, vilket gör att personerna inte behöver förflytta sig långa sträckor i onödan.

För personer med nedsatt syn är det viktigt att det finns olika ledstråk som kan uppfattas med käpp, till exempel i form av väggar, räcken, avvikande strukturer och olika variationer av ljushet. Detta för att göra boplatsen mer lättillgänglig både taktilt och visuellt. Vid entréer, dörrar, nödutgångar och i hissar ska det finnas bra belysning och en tydlig kontrast mellan vägg, dörrkarm och dörr. Marken ska vara plan så att man inte snubblar på grund av ojämnheter.

Vid informationstavlor ska det finnas tydlig text, där texten och bakgrunden är i kontrasterande färger i enighet med NCS (Natural Color System). Detta innebär bland annat att inte använda samma färg fast olika nyans, eller att undvika att använda grönt och rött då det kan vara svårt att uppfatta av personer som är färgblinda. Även rent vitt är något som ska undvikas, och istället använda brutet vitt. Teckenstorleken ska vara mellan 15-30 mm och om det finns informationstavlor med blindskrift ska dessa vara placerade på lättåtkomliga ställen.

Trappor ska vara märkta med färg på första och sista steget så det blir tydligt att se. Om trapporna är fribärande (utan kant eller vägg vid sin yttre vägg) ska detta markeras tydligt och helst byggas in så att ingen råkar slå i sitt huvud i utstickande kanter.

Personer med nedsatt hörsel ska få all information tillgänglig i text eller visuellt i form av vedertagna symboler och inte enbart ljud. Detta gäller till exempel i hissar där det ska stå tydligt vilken våning hissen är på, så att den informationen inte enbart fås ljudligt. Även brandlarm ska visas genom en blinkande lampa och inte enbart genom ljud. Det ska finnas skriftlig information om hur porttelefon används.

De som har fysiska funktionsnedsättningar ska kunna röra sig så fritt som möjligt och kunna använda boplatsen på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär bland annat att det ska finnas plats för hjälpmedel, plats att röra sig fritt genom att ytorna är måttanpassade, trösklarna överfasade eller minimerade, att det finns tillgång till ramp, att det inte finns ett glapp mellan hiss och våningsplan utan att det är plant så det lätt går att förflytta sig själv.

Tunga dörrar ska undvikas, liksom smala passermått och trånga hissar. Hyllor, lampknappar, porttelefon, brevlådor och dörröppnare ska finnas på en höjd som gör dem lättåtkomliga, så de inte är placerade för högt upp.
Vilka regelverk är det som används vid nybyggnation?

Vid nybyggnation av bostäder är det flera olika regelverk som gäller och används. Det är kontrollansvarig som ansvarar för att dessa förordningar följs, vilket gäller både vid givandet av bygglov och vid förändring av bostäder.

De regelverk som utgår ifrån är FN-konventionen vilket innebär rättigheter för folk med funktionsnedsättningar, Plan- och Bygglagen (PBL) och Plan- och Byggförordningen (PBF) som ställer krav på bostäders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörese- och orienteringsförmåga. Boverkets Byggregler (BBR) utgör standarden och gäller både när man bygger nya bostäder och när bostäder ändrar utformning eller användningsområde. Enkelt avhjälpta hinder (HIN) gäller retroaktivt i bostäder och innebär att de ska anpassas när det behövs.
Vilka mått är det som gäller?

Måtten som gäller vid anpassning till fysiskt funktionsnedsatta personers användning är inte statiska utan förändras över tid då utrustningen som används förändras. Just nu är rörelsemöjligheterna och måtten som gäller följande:

  • Möjlighet att kunna svänga 360° på flera ställen i bostaden: 1 300 mm;
  • Passermått där man ej stöter i omkringliggande ytor: 700 mm;
  • Möjlighet att vända sig 90° på flera ställen i bostaden: 1 200 mm;
  • Möjlighet att kunna komma åt toalettstolen från flera håll: 1 300 x 1 500 (sidan), 1 300 x 1 400 mm (framifrån), 1 400 x 1 400 (framifrån bakvänd) och 1 400 x 1 700 (framvänd från sidan);
  • Handfatet i badrummet: 1 700 x 2 350 mm;
  • Entrédörr, innerdörr vid 90° uppställning och porttelefon: 900 mm;
  • Uppställning av automatiskt dörr: 800 mm.

Inne i själva bostaden gäller följande mått:

  • Hatthyllan i hallen: höjd 600 mm, samt krokar som går vertikalt istället för horisontellt;
  • Bänkytan i köket inklusive diskho och spis: 1 800 mm;
  • Fri golvarea i köket: 1 300 mm;
  • Tvättmaskin och turktumlare: placerade bredvid varandra på golvet istället för på höjd;
  • Avstånd mellan fasta möbler och vägg: 900 mm;
  • Kort passage: 800 mm;
  • Avstånd mellan väggar: 1 100 mm.

Utöver dessa mått förekommer en viss millimeterskillnad beroende på om det är boendemått eller besökaremått som avses. Det bästa är dock att anpassa måtten efter boendemåtten för att göra dem så tillgängliga som möjligt för så många som möjligt.

Comments & Responses

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>