Vad är boyta? vad är biyta?

För en fullständig redogörelse av areabegreppen och deras tillämpning, se SS 21054:2009. Nedan följer en sammanfattning.

Byggnadsarea (BYA)

utgörs av den area byggnaden upptar på marken och projektionen av de byggnadsdelar som påverkar användbarheten av underliggande mark.

Öppenarea (OPA)

… utgörs av helt eller delvis öppna areor inrättade för vistelse eller förvaring i anslutning till en byggnad. Öppenarean begränsas av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning.

Bruttoarea (BTA)

är de mätvärda delar av våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan angiven begränsning för mätvärdhet.

Bruksarea (BRA)

… utgörs av en eller flera nyttjandeenheter eller grupper av sammanhörande mätvärda utrymmen, som begränsas av omslutande byggnadsdelars insida eller på annat för mätvärdhet angivet sätt.

Biarea (BIA)

utgörs av utrymmen inrättade för sidofunktioner till boende och för utrymmen helt eller delvis under mark inrättade för boende.

Nettoarea (NTA)

utgörs av mätvärt utrymme begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning.

Konstruktionsarea (KA)

utgörs av mätvärda delar av väggar, pelare och slutna schakt.

Invändig konstruktionsarea (IKA)

avser byggnadsdel som ligger inom en nyttjandeenhet eller annan grupp av sammanhörande utrymmen, upp till 0,30 m tjocklek. Det som blir över betraktas som omslutande konstruktionsarea.

Omslutande konstruktionsarea (OKA)

omfattar byggnadsdel som omger en nyttjandeenhet eller annan grupp av sammanhörande utrymmen,samt del av mätvärd byggnadsdel som ligger inom en nyttjandeenhet och överstiger måttet 0,30 m.

Programskriven area

, i allmänhet LOA:V + LOA:P.

Bruttovolym (BTV)

utgörs av en byggnads volym begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida.
A,temp ett areabegrepp som ligger till grund för beräkning av en byggnads energiprestandamått. Definieras som golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 C begränsade av klimatskärmens insida. Se illustration om A,temp i detta kapitel.

MÄTTEKNISKA AREABEGREPP BYA, OPA, BTA, BRA, NTA OCH KA

UNDERINDELNING AV BRA

MÄTVÄRT UTRYMME

  • ska vara tillgängligt via dörröppning e.d. i samma plan, via trappa eller stege eller via lucka med fällbar stege.
  • ska ha golv. Schakt, trappor, hissöppningär och vertikala byggnadsdelar som saknar golv ska dock betraktas som mätvärda i varje våningsplan. Som mätvärt utrymme räknas således inte öppning i bjalklag såsom vid indragen mellanvåning, ljusgård eller ljusschakt samt större öppning i anslutning till trappa.
  • ska ha rumshöjd >1,9 m på en bred av min. 0,6 m (vid snedtak godtak godtas lägre höjd 0,6 m utanför denna gräns enl. illustrationer).

Som biutrymme räknas:

  • garage, cykelrum, barnvagnsrum och annat förråd (t.ex. förråd för trädgårdsredskap i anslutning till bostaden):
  • förråd utanför själva bostaden: vinds-, källar-, trappförråd, friliggande garage m.m.
  • driftsutrymme i småhus som pannrum, förrådsrum för bränsle o.d. räknas som biutrymme (till skillnad från flerbostadshus, där driftsutrymme räknas som övrigt utrymme).
  • utrymme i flerbostadshus som inrättats för boende men som inte uppfyller kravet att ligga ovan mark.
  • enkla rum, t.ex. glasade uterum för sommarbruk, som är avsedda för vistelse men inrättade så att deras användningsmöjligheter under året är väsentligt begränsade i förhållande till nyttjandeenhetens övriga bostadsrum.
  • öppen trappa mellan boutrymme och biutrymme (källare, vind o.d.) till den del som ligger i biutrymmets plan.

Anm.Vägg mellan biutrymme och boutrymme inom samma nyttjandeenhet (gäller främst småhus) räknas som biarea.

Som boutrymme räknas:

  • vardagsrum, allrum, sovrum, kök och liknande för vistelse avsedda utrymmen såsom arbetsrum, hobbyrum o.d.
  • i samma plan liggande utrymme för personlig hygien såsom bad och duschrum, toalett, bastu, tvättrum (tvättstuga) m.m, utrymme för klädförvaring och annat mindre förråd inom bostaden. l flerbostadshus räknas lägenhetsförråd med ingång från bostaden som boutrymme.
  • utrymme inom en bostadsenhet för kommunikation mellan närliggande boutrymmen, t.ex. entre, korridor och trappa.

I BOA inräknas area som upptas av:

  • inredningsenheter som köksskåp, garderobsskåp o.d, friliggande rör, ledningar och mindre kanaler.
  • uppvärmningsanordningar som värmepannor, radiatorer, kaminer, kakelugnar, öppna spisar, fönsterapparater o.d.
  • rumsskiljande väggar inom en nyttjandeenhet intill en tjocklek av 0,3m.

l BOA inräknas inte area av:

  • de delar av väggar och andra vertikala byggnadsdelar, t.ex. pelare, skorsten, kanal e.d. som överstiger måttet 0,3 m (dvs. vad som blir kvar innanför O,15m från respektive begränsningsyta).
  • väggar mellan nyttjandeenhet eller andra sammanhörande utrymmen samt väggar mot trapphus och gemensamma delar samt till sådana väggar anslutna pelare, skorstenar, kanaler o.d.
  • väggar mellan nyttjandeenhet där delarna inte har inbördes förbindelse- t.ex. förråd i anslutning till en bostad men med dörr endast mot trapphus, vidbyggt garage till småhus o.d.

Våning delvis under mark i småhus

Den del av våningen som ligger inom 6 m från yttervägg som inte gränsar mot annan byggnad och vid vilken omgivande mark är belägen i nivå med eller under golvet, jämställs med våning helt ovan mark. Avståndet 6 m mäts vinkelrätt från ytterväggens insida. Med våning under mark avses att omgivande mark ligger över golvets nivå.
Anm. För att mark ska bedömas ligga över golvets nivå krävs normalt att väggen ska vara så utförd att den tål motfyllning. Vidare ska man vid bedömningen bortse från tillfälliga eller onormala nivåförändringar, t.ex. utgrävning eller uppfyllning.

One Reply to “Vad är boyta? vad är biyta?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *