En arkitekts arbete för att skapa tillgängliga miljöer innebär ett ansvar att förkovra sig och lära sig mer om de tillstånd som i olika grad hindrar runt 20% av befolkningen att använda den fysiska miljön i vårt samhälle.
Olika funktionsnedsättningar innebär olika krav på utformning av miljöer och byggnader, och ska man fördjupa sig är det lämpligt att kontakta någon av organisationerna som bevakar olika gruppers intressen. DHR, som numera uttyds Delaktighet – Handlingskraft – Rörelsefrihet, är förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. På deras webbplats kan man hitta länkar till olika organisationer. Myndigheten för delaktighet har också ett rikt informationsmaterial på sin webbplats.
Funktionshinder, vad är det?
I diskrimineringslagen SFS 2008:567 definieras funktionshinder som ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå”.
En vedertagen sammanställning (Aimen/Ståhl 2002) beskriver dimensionerande funktionell förmåga hos personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i relation till den fysiska miljön med nivåer och undernivåer. En sammanfattning kan göras så här:
- Rullstolsburen.
- med funktion i armar och händer och i del av bål och/eller ben. Använder manuell rullstol.
- med viss nedsatt funktion i armar och händer och i del av bål och/eller bal och ofta med balansproblem. Använder oftast manuell rullstol.
- med nedsatt funktion i armar, bål och ben och har påtagliga balansproblem. Använder oftast elektrisk rullstol. Har ofta inte nypgrepp.
- Rörelsenedsättning
- nedsatt funktion i ben och/eller höfter och/eller rygg, har ofta balansproblem. Använder oftast rullator, käpp eller kryckkäppar.
- nedsatt funktion i armar och/eller hand, begränsad räckvidd kortvuxen.
- nedsatt ork och balansproblem. Kan vara medicinska tillstånd som t.ex. hjärt- och lungnedsättningar.
- Synnedsättning
- kan orientera med hjälp av synen, balansproblem.
- kan orientera med hjälp av teknikkäpp/ledarhund, balansproblem.
- Hörselnedsättning, gravt hörselskadad eller döv
- Kognitiv funktionsnedsättning
- utvecklingsstörning. Medfödda nedsättningar av centrala funktioner.
- förvärvad hjärnskada. Begränsat bortfall av någon funktion .
- autism och autismliknande tillstånd. Medfödda avvikelser i centrala funktioner vilket medför svårigheter att orientera sig, att overblicka omgivningen, svårigheter att hantera plötsliga och oforutsedda forandringar m.m.
- demens.
Vilka lagar, förordningar och föreskrifter gäller?
Riksdagen antog år 2000 enhälligt en handlingsplan för funktionshinderpolitiken dar enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och allmänna platser skulle vara åtgärdade till år 2010.
År 2009 trädde FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige.
Det innebär att staten Sverige är juridiskt bunden till konventionen, och vart fjärde år ska regeringen lämna en rapport till FN om hur arbetet med frågorna fortskrider. I samband med rapporteringen kommer FN:s övervakningskommité att kalla till förhör, och sedan lämna rekommendationer och beröm eller kritik. Synpunkterna förväntas forma den svenska funktionshinderspolitiken.
De lagar, föreskrifter och regelsamlingar som gäller i Svenge är bl.a. Plan- och bygglagen (PBL), Plan- och byggförordningen (PBF), Diskrimineringslagen, Boverkets byggregler (BBR), Boverkets föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder (HIN 3) samt Boverkets foreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet på allmänna platser (ALM 2).
Den följande listan är till för att demonstrera hur tydligt uttryckt det är i lagtexten att tillgänglighetsarbetet är otroligt viktigt även för lagstiftarna.
- Man ska redan vid detaljplanläggning och senare i bygglovsskedet utforma och placera byggnadsverk så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska ha möjlighet att använda området.
- En byggnad ska vara tillgänglig for personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och att detta gäller vid nybyggnad, ombyggnad och vid annan ändring än ombyggnad. Ett av de tekniska egenskaps kraven på en byggnad att den ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
- Vid ombyggnad gäller i första hand att hela byggnaden ska göras tillgänglig och användbar, och först om det inte är möjligt att tillgängliggöra hela byggnaden ska den betydande och avgränsbara del som påtagligt förnyas göras tillgänglig. Ett hinder som är avhjälpbart ska dock alltid tas bort, om det rör en lokal dit allmänheten har tillträde. Vad som är enkelt avhjälpbart framgår av HIN 3, Boverkets föreskrifter och allmänna råd BFS 2013:9.
- Vad som gäller byggnader gäller även tomter som ska bebyggas, och för allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. Tillgänglighet eller användbarhet alltid ska avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
Vissa undantag görs för:
- en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av< verksamhet som lokalen är avsedd för.
- ett fritidshus med högst två bostäder.
- tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.
Undantag kan gälla ombyggnad av äldre byggnader och kulturhistoriska miljöer.
Viktigt att tänka på i projekt avseende tillgänglighet!
Om det finns tunga dörrar ska de ha automatisk öppning för att vara tillgängliga och användbara. Detta är kostsamt och blir många gånger en otrevlig överraskning när det kommer in sent i projektet. Det finns idag ingen dörrstängare på marknaden som klarar minsta brandkrav och är lätt.
Trösklar misslyckas för det mesta och borde vara en noga bevakad kontrollpunkt genom projektering, upphandling och bygge. Tröskeldetaljer ska ritas och måttsättas, särskilt mellan inne och ute. Dörrtillverkares dörrar är ofta bekymret, upphandlingen är en extra kritisk punkt. Enligt BBR ska trösklar inte finnas annat än när det är nödvändigt.
Brand-, ljud- och klimatkrav kan föranleda trösklar. Men t.ex. är våtrumströsklar inte nödvändiga -de kan ersättas av rätt projekterade och utförda fall i våtrummet. När en tröskel måste finnas ska den vara så låg som möjligt (15 mm enligt Bygg ikapp) och vara fasad eller kompletterade med kilar så att det går lätt att rulla över dem. Rullatoranvändare är mycket känsliga för trösklar och en stor del av kommunernas bostadsanpassningsbidrag går till just trösklar. Gör trösklarna rätt från början så att vi kan bo kvar hemma och ta oss ut och in på egen hand när vi blir gamla men fortsatt rörliga tack vare rullatorn.
Kontrastmarkering glöms ofta bort. Det ska finnas vid trappa, ramp, armbågskontakt och dörrar – det blir tyvärr också fult om det görs i efterhand.
I många kommunter så betraktar man lutningar högre än 1:40 som ”oplant” och då krävs det räcke, avåkningskydd, rätt mått osv. En rullstolsburen eller allmänt skröplig person ska ha något att hålla sig till för att ta sig upp och ner.
Diskrimineringslagen
Offentlig verksamhet och företag kan anmälas för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder mot bristande tillgänglighet.