Höjdsättning
Höjdsättning är en av de viktigaste verktygen när det gäller att skapa nya miljöer. Det befintliga landskapets topografi, naturligt eller byggt, bildar utgångspunkten. Höjdsättning är den tekniska beskrivningen av hur marknivåerna ändras i förhållande till det befintliga landskapet för att skapa nya förutsättningar.Höjdsättningen har flera aspekter som behöver sammanvägas. Den används för att binda ihop olika punkter, t.ex.två entreer som ligger på olika höjd.
Att på olika sätt ta hand om höjdskillnader genom lutningar, murar, trappor m.m. Genom höjdsättningen skapas olika typer av rumsligheter. En svagt skålad yta eller en svagt upphöjd rygg skapar helt olika rumsupplevelser. En viktig aspekt av höjdsättningen är att ta hand om tillgängligheten. För stora lutningar gör det svårt att ta sig fram, speciellt för rörelsehindrade.
Genom markens lutningar tas dagvattnet om hand. Vattnet rinner mot den lägsta punkten. Hur ytan höjdsätts bestämmer hur vattnet rör sig över ytan mot en brunn eller för infiltration i en vegetationsyta.
Topografi är ett sätt att studera och beskriva en terrängs fysiska form. I kartor och ritningar används olika typer av redovisningar av höjdförhållandena.
Höjdkurvor ger genom den grafiska bilden en känsla av hur topografin är. Den är speciellt användbar då bäljande lanskap ska bekrivas. Nivåkurvor är också användbara när en landskapsmodell ska göras.
Ekvidistans visar hur långt det är mellan två nivålinjer. Ekvidistansen kan vara olika beroende på situation. Det är bra att tidigt skaffa sig uppfattning om vad ekvidistansen är för att slippa missförstånd. Nivåangivelsen för en nivåkurva placeras på den högre sidan av kurvan.
Plushöjder används när en hög precision eftersträvas, t.ex. vid höjdsättning av en plats i relation till husentreer. En plushöjd anger en nivå i en specifik punkt i plan, den utgör en z-koordinat. Mellan två punkter angivna med plushöjder ska det vara ett jämt rakt fall. Flera punkter skapar en topografi med raka linjer mellan punkterna i plan och dess plushöjder i höjdled. I teorin blir det en triangelbaserad topografi mellan punkterna.
Procentlutningar. I avancerade projekteringsprogram finns det möjlighet att automatisk få fram de lutningar i procent som blir mellan två plushöjder. På så sätt går det att skissa sig fram till lösningar för att inte överskrida tillgänglighetslutningar eller undvika lutningar som är alltför svaga för avrinning.
Topografi, höjdkurvornas ekvidistans 1 meter
Konsekvensanalys av dagvatten
För att förebygga problem vid höga flöden eller vid snö och is bör alltid en konsekvensanalys göras över var dagvattnet tar vägen när t.ex. olika brunnar inte kan ta emot mer vatten. Det gäller här att tänka i flera led. Målet är att ordna så att det till slut rinner över mot ett ”billigt” ställe, t.ex. mot en grönyta eller en gata i stället för att rinna in mot en källare eller en entre.
Höjd- och koordinatsystem
Det är viktigt att ange vilket höjd- och koordinatsystem som ett projekt arbetar med. Detta ska anges på ritningen. I Sverige har genom tiderna flera höjd- och koordinatsystem avlöst varandra. Många städer och delar av landet har haft egna lokala system där äldre handlingar finns i det gamla systemet. Det finns över 2 300 lokala kommunala system parallellt med de nationella. Ofta är skillnaden mellan ett gammalt lokalt system och det nationella inte så stor men skapar just därför risk för sammanblandning och missförstånd.
SWEREF 99 (Swedish Reference Frame 1999) är det officiella referenssystemet som används allt mer i Sverige idag, bland annat av Lantmäteriet, och bygger på en europeisk överenskommen standrad (ETRS89). SWEREF 99 finns både i tredimensionell och tvådimensionell version. Vid byggnadsplanering används det tvådimensionella referenssystemet eftersom det i praktiken är enklare att hantera plana koordinater än tredimensionella. SWEREF 99 används för att ange x- och y-koordinater. För höjdled används höjdsystemet RH 2000 som utvecklats i samband med SWEREF 99.
RH 2ooo. Sveriges nya nationella höjdsystem, RH 2000, blev officiellt 2005 och arbetas successivt in som standard i Sveriges kommuner tillsammans med SWEREF 99. In i våra dagar används lokala höjdsystem. Så sent som 4 februari 2013 bytte Stockho\ms stad till höjdsystemet RH 2000 från att tidigare ha använt det lokala RHoo. Det finns tumregler, omvandlingstabeller och omvandlingsfiler med överföringar mellan de gamla och de nya systemen. l större projekt tas då även ofta kontrollmått mot verkligheten för att säkerställa att verkligheten och måttsystemet stämmer överens.
Avvattningsprinciper
En mark kan avvattnas på olika sätt. Tydligast blir det på hårdgjorda ytor där vatten från tak och från själva ytan rinner mot lägre belägna höjder. Vattnet kan ledas i ytliga rännor, eller till brunnar där det leds vidare i rör under mark. Det eftersträvas dock att vatten också ska ledas till ytor för infiltration eller dammar (LOD). Det är viktig att se vilka stråk och entréer som är viktigast och som ska fungera året runt med snöröjning, kraftiga skyfall och vid vårvinterns smältning och frysning. Förutom avledandet av dagvatten skapar höjdsättningen olika rumsligheter och tar upp höjder mot omgivningen på olika sätt. Här följer några grundprinciper.
Avvattning kring en byggnad
Marken ska luta 2-3 % en sträcka 3 meter ut från fasad.
LOD
LOD står för lokalt omhändertagande av dagvatten. Det innebär att dagvattnet t.ex. infiltreras i genomsläppliga ytor, fördröjs i dammar eller lagras för bevattning. Alternativet är att dagvattnet från hårdgjorda ytor och från tak tas om hand i brunnar som leds vidare i rör till recipient, t.ex. närmaste vattendrag eller i kombinerade ledningar med spillvatten till reningsverk. Genom klimatförändringar och förtätning av städer finns det risk för att de befintliga dagvattensystemen blir överbelastade, speciellt vid regntoppar. Genom LOD kan vattnet infiltreras till marken eller fördrö- jas för att minska topparna. Detta minskar också risken för breddning, att avloppsvatten oavsiktligt kommer ut i dagvattenledningarna då hela systemet blir överbelastat. LOD innebär också att vattnet ses som en resurs och en kvalitet att ingå i det lokala kretsloppet och kan på så sätt hjälpa till att utföra ekosystemtjänster. Det blir också lägre kostnader för investeringar i nya rörbaserade dagvattensystem. Användandet av LOD ger också möjligheter till att gestalta vatten i öppna system. Till stor utsträckning är LOD krav i nya detaljplaner idag. l många projekt blir dock detta krav svårt att genomföra fullt ut då gårdsmarken ofta får ett garage under sig. För att infiltration ska vara möjlig så måste marken vara genomsläpplig. Lerjordar är t.ex. ofta olämpliga för infiltration.