Beroende på hur mycket beställaren vill utforma och påverka i detalj väljer man olika former för entreprenaden. Valet av entreprenadform påverkar i hög grad arktitektens arbete, vad gäller både möjlighet till påverkan och själva arbetsmetoden. Jag ska här försöka svara på frågorna ”Vilken entreprenadform borde jag välja?” och ”Vad betyder de olika entreprenadformerna?”
Delad entreprenad
Vid en delad entreprenad upphandlar beställaren de olika delarna (byggnadsentreprenad, VVS+entreprenad, elentreprenad etc.)var och en för sig. Byggherren har avtal direkt med såvål projektörerna som de enskilda entreprenörerna. Entreprenörerna är sidoentreprenerörer i förhållande till varandra. Beställaren har samordningsansvaret och svarar för projekteringen. Denna entreprenadform kräver en stor samordningsinsats från beställaren.
En variant av delad entreprenad är när alla normala byggmästararbeten är samlade i en entreprenad. Då kallas byggnadsentreprenören huvudentreprenör som svarar för vissa allmänna hjälpmedel som till exempel ställningar, bodar och andra arbetsplatsanordningar. Byggnadsentreprenören kan dessutom ansvara för samordningen mellan entreprenörerna.
Generalentreprenad/utförandeentreprenad
Vid en generalentreprenad låter beställaren utföra hela projekteringen och upphandlar hela entreprenaden av en generalentreprenör som i sin tur upphandlar och gentemot beställaren ansvarar för samtliga underetreprenörer. Generalentreprenören ansvarar för samordningen mellan (under)entreprenörerna.
Samordnad generalentreprenad
Byggherren upphandlar entreprenörer som vid en delad entreprenad och sedan i och med upphandlingen av byggnadsentreprenaden låter byggnadsentreprenören överta upphandlingen för övriga entreprenörer. Sidoentreprenaderna blir således underentreprenörer till byggnadsentreprenören.
Totalentreprenad
Vid totalentreprenad träffar beställaren avtal med endast en entreprenör som projekterar och utför byggnaden i överensstämmelse med funktionskrav eller ett program i det förfrågningsunderlag som beställaren tillhandahåller. Totalentreprenören anlitar vanligen i sin tur konsulter och underentreprenörer.
Totalentreprenören svarar för att byggnaden uppförs enligt gällande normer och enligt de funktionskrav som är sammanställda i förfrågningsunderlaget. En projektledare brukar utses för att löpande föra beställarens talan och följa upp projektet under entreprenadtiden.
Risken är att beställaren inte fullt ut har kontroll över resultatet och får en byggnad med höga drifts- och underhållskostnader eftersom anbudsgivarna vanligen söker den billigaste lösningen på varje funktionskrav.
Totalentreprenader kan medföra en konkurrensbegränsning i och med att endast företag med tillräckligt stora ekonomiska resurser för att klara projekteringen kan vara med och tävla om totalentreprenaden.
Styrd totalentreprenad
För att beställaren ska få större kontroll över det arbete som entreprenören utför kan en styrd totalentreprenad tillämpas. Beställaren specificerar någon eller några delar av entreprenaden, t.ex. att ett särskilt material eller en angiven modell av hissar eller fönster ska användas, men entreprenören ansvarar för att leverera den totala funktionen.
Underentreprenad
Underentreprenader utförs på beställning av huvudentreprenören. Den som anlitas arbetar åt huvudentreprenören, inte åt beställaren (oftast byggherren) direkt. Oftast ska beställaren godkänna underentreprenörerna.
Förhandlingsentreprenad
l förhandlingsentreprenaden vänder sig byggherren bara till en entreprenör som redan på skisstadiet engageras att bidra med produktionstekniska och ekonomiska bedömningar. Efter hand som ramarna för entreprenaden tar form fastställer man ekonomin i avtalet mellan byggherre och entreprenör. Avtalet kan slutas i form av en totalentreprenad.
Funktionsentreprenad
Beställaren formulerar sina mål i funktionella termer. Entreprenören försöker sedan lösa de funktionella kraven med tekniska lösningar. På så vis liknar den totalentreprenaden. Skillnaden ligger i underlagens karaktär och att entreprenören även kan stå för drift och underhåll under en tid efter projektets avslut.
