Strandskydd
Vad är strandskydd och varför har vi det?
Marken längs våra stränder, vare sig det är vid havet, sjöar eller andra vattendrag, ska vara tillgängliga för friluftslivet samtidigt som växt- och djurliv ska ges goda förutsättningar att leva och utvecklas. Vissa mindre vattendrag kan dock undantas från strandskydd.
Strandskyddet är generellt 100 meter från strandlinjen, upp på land samt lika långt ut i vattnet. Det finns även utökat strandskydd, ända upp till 300 meter.
Strandskyddet har vuxit fram och startade till viss del redan år 1955, men det generella strandskyddet inträdde 1975 och har sedan dess utvecklats. Lagstiftningen kring strandskyddet regleras i bland andra 7 kapitlet i miljöbalken.
Vad innebär det?
Strandskyddet innebär att ingen byggnation tillåts inom strandområdet som motverkar syftet med skyddet och samtidigt får stora negativa konsekvenser för friluftslivets möjligheter att nyttja strandlinjen samt hämmar djur- och växtlivet.
Byggnation kan dock tillåtas men det krävs då strandskyddsdispens. För att en dispens ska kunna ges krävs det så kallade särskilda skäl, enligt 18§ 7 kapitlet miljöbalken samt att åtgärden inte motverkar syftet med strandskyddet. Det behövs också en motivering till varför en specifik åtgärd ska få genomföras. Det finns många exempel på att det går att bygga nära vatten, även om det finns restriktioner.
Vissa näringar, såsom jord- och skogsbruk, kan, om behov för näringen så kräver, bygga en ekonomibyggnad (exempelvis byggnad för en traktor, förvaring av redskap etc.) utan dispens, om den måste ligga inom strandskyddszonen. Finns det möjlighet att placera byggnaden utanför strandzonen ska detta förordas.
Det är antingen kommunen eller länsstyrelsen som hanterar strandskyddsärenden, beroende på vad det är för typ av byggnation eller anläggning samt inom vilket område det är. Kolla med kommunen där fastigheten ligger vad som gäller för just din fastighet eller den du avser att köpa samt vilka möjligheter som finns för det du drömmer om att göra.
Länsstyrelsen har tillsyn över kommunernas handläggning och beslut kring strandskydd. Detta innebär att även om kommunen, via den nämnd som har beslutanderätt i strandskyddsärenden, beviljar dispens, kan detta upphävas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen har tre veckor på sig, från det att de har fått kommunens beslut, att ta upp äredet till prövning. Sedan följer handläggning enligt deras rutiner. Detta innebär att ett ärende kan dra ut på tiden. Kommunen kan inte överklaga länsstyrelsens beslut när det gäller strandskydd. Det får i sådana fall dden sökande göra. Mark- och miljödomstolen är nästa instans och den sista är mark- och miljööverdomsten.