Vem äger ritningen?

Upphovsrättslagen (URL) skyddar konstnärliga och litterära verk mot efterbildning, olovlig användning och kränkande ändringar. För upphovsrättsligt skydd fordras att verket uppnått en viss särprägel och originalitet, så kallad verkshöjd.

En bedömning av verkshöjd baserar sig på granskning av verkets särprägel och originalitet, inte dess eventuella kvalitet. En bok behöver inte vara allmänt accepterad som en ”god bok” för att vara upphovsrättsligt skyddad som litterärt verk. Verkshöjd innebär därför inte någon konstnärlig värdering.

Den grundläggande innebörden av URL är att den ger upphovsmannen ensamrätt att förfoga över verket. Genom URL förhindras annan- vid straffansvar och skadeståndsansvar- att göra intrång i någons upphovsrätt. URL skyddar verket 70 år efter upphovsmannens död.

Endast svensk domstol kan avgöra huruvida ett verk har tillräcklig verkshöjd för att åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Inom brukskonstens område har dock Svensk Forms Opinionsnämnd en mångårig särställning som sakkunnigorgan när det gäller att bedöma upphovsrättsligt skydd för brukskonstföremål.

Upphovsrätten skyddar endast verk utförda av fysiska personer. Eftersom det krävs mänskligt intellekt för skapande verksamhet kan endast en eller flera fysiska personer vara upphovsman/män till ett verk.

Upphovsrätten består av en ideell och en ekonomisk del. Den ideella rätten (droit moral) är en personlig rätt som i princip inte kan överlåtas eller efterges. Den ideella rätten har två beståndsdelar: en namnangivelserätt och en respekträtt. Namnangivelserätten ger verkets skapare rätt att få anges som upphovsman medan respekträtten skyddar verket från förvanskningar eller kränkande behandling.

Den ekonomiska rätten (förfoganderätten) avser upphovsmannens rätt att ekonomiskt utnyttja resultatet av sitt skapande. Det handlar om en ensamrätt att förfoga över verket, göra ändringar i det, mångfaldiga det och offentliggöra det. Det praktiska värdet består främst i att upphovsmannen mot ersättning kan medge annan att nyttja verket. Den ekonomiska rätten kan helt eller delvis överlåtas eller upplåtas till såväl juridiska som fysiska personer.

URL ger ett formskydd. En ide är därför inte upphovsrättsligt skyddad förrän den kommit till uttryck i dokumenterad form såsom manus, koncept och skisser.

Vid ifrågasatt kränkning av upphovsrätt bör i första hand kontakt tas med den kränkande (den som gjort intrång i upphovsrätten) för att söka lösa tvisten. Kontakt bör också tas med någon lämplig jurist eller Sveriges Arkitekter för att gå igenom ärendet och få en bedömning av rättsläget.
De rättsmedel som står till buds är att anmäla brott mot URL till lokal polismyndighet eller att själv väcka civilrättslig talan (tvistemål), som vid konstaterad kränkning av upphovsrätten kan föranleda att skadestånd utgår.

Copyright
Man måste skilja mellan upphovsrätt och det internationella begreppet copyright som närmast går att jämställa med den ekonomiska rätten, förfoganderätten, till ett verk enligt URL.
Copyrightmärkning, det vill säga användning av symboler c saknar rättslig betydelse i Sverige. Att använda symbolen ända kan dock vara effektivt mot otillåtet nyttjande.

Upphovsrätten inom arkitekturen
Arkitekten skapar i sitt arbete både konstnärliga och littera verk. Byggnader skyddas enligt URL, såsom verk av ”byggnadskonst”. Skisser, ritningar, bilder och modeller etc. tillkomna i anslutning till byggnaden åtnjuter också skydd enligt URL. De tillhör normalt de konstnärliga verken, men kan även tillhöra de litterära verken.

Verk av byggnadskonst
Enligt URL är såväl färdig byggnad som skisser och modeller till byggnader att anse som byggnadsverk. För att klassas som byggnadsverk (alster av byggnadskonst) måste byggnaden eller ritningen antingen i sig vara en individuellt särpräglad prestation av konstnärlig art eller innehålla individuellt särpräglade element. Ett byggnadsverks särprägel kan begränsas av dess karaktär av nyttokonst samt av att vissa delar av en byggnad är betingade av tekniska och funktionella krav.

Skyddstext
Som ovan sagts kan endast svensk domstol avgöra huruvida en arktitektritning eller en byggnad är av sådan verkshöjd att upphovsrättsligt skydd föreligger. Det går alltså inte att på förhand avgöra förekomsten av upphovsrättsligt skydd. Det är däremot inget som hindrar arktitekten från att hävda att arbetsresultatet är upphovsrättligt skyddat. Det arbetsresultat arkitekten är mån om att skydda bör därför förses med en skyddstext.

Ett sätt att skydda sin ritning är att använda copyrightsymbolen i enlighet med vad som sagts tidigare. Det går också utmärkt att förse ritningar, bilder m.m. med en skyddstext av följande lydelse: ”Ritningen är skyddad enligt upphovsrättslagen och får inte kopieras, spridas eller i övrigt användas utan upphovsmannens medgivande”. Motsvarande text kan också införas i arkitektens ritningsstämpel, om det är praktiskt genomförbart i projektering där olika konsulter medverkar på samma ritningsunderlag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *