En inventering av ett landskap kan göras av olika anledningar och i olika
syften. Därför skiljer sig också metoderna. Skalan för undersökningen påverkar
också resultatet. Följande generella uppställning ska ses som en av
många möjliga metoder. Uppställningen är medvetet öppen för möjlighet
att fylla i. Avsnittet avslutas med referenser till mer specifika metoder.
1. Ta reda på det som ska undersökas.
Att inventera ett landskap kan vara en tidskrävande aktivitet. Därför är det viktigt att vara väl förberedd och se till att, så långt det är möjligt, förstå vilket syfte inventeringen har och vilken information som söks. Samtidigt får inte fokuseringen begränsa uppmärksamheten för mycket. En inventering ska också vara öppen för det oväntade.
2. Ta fram underlag.
Underlag är egentligen all typ av relevant information som man kan få fram om ett specifikt landskap. Underlag för det befintliga landskapet kan hämtas i olika kartunderlag. Kommunerna och lantmäteriet är viktiga källor. Beroende på situation kan primärkarta, grundkarta, detaljplan och nybyggnadskarta vara användbara. Historiska kartor kan även finnas på museer eller olika arkiv. Tidigare landskapsinventeringar och dokument i olika skalor kan vara informativa, t.ex. parkprogram och sociotopkarta. Även karttjänster på internet som google maps eller hitta.se kan användas som underlag, inte minst med ”streetview” med markfoton kopplade till kartpositioner.
3.Att ta med sig i fält.
Du bör ta med en skrivplatta, dvs. en styv skiva där du kan fästa dina papper och planer. Vid fuktig väderlek rekommenderas blyertspenna. Lämpliga kläder ökar uthålligheten på plats (stövlar, regnkläder, solhatt, matsäck). Glöm inte kamera! Om appar i smartphone eller padda ska användas ska de inställningarna vara rätt ordnade.
4. Att mäta avstånd i fält.
Det är praktiskt att på ett ungefär kunna mäta avstånd i landskapet. Det kan du göra genom att känna till din naturliga steglängd. Den får du fram genom att gå en känd uppmätt sträcka, t.ex. 100 meter, och räkna hur många steg du tar. Ett alternativ sätt är att göra en kortare sträcka, t.ex. 10 meter, och se hur många steg det tar. Upprepa ett par gånger för att vara säker. När du känner till din normala steglängd kan du mäta upp saker i ett landskap utan problem. I kuperad terräng går det inte att använda steglängden på samma precisa sätt. För högre precision kan ett måttband användas. Med hjälp av appar till smartphone finns det också olika sätt att mäta avstånd.
5. Avvägda höjder i fält.
Med hjälp av en pinne kan du mäta höjden på t.ex. ett träd. Pinnen ska vara lika lång som avståndet mellan dina ögon och din utsträckta hand (A). Syfta mot pinnens topp och backa tills du hittat det avstånd där du ser trädets topp. Avståndet mellan dig och trädet är nu lika med trädets höjd B. Mät upp avståndet B (stega eller använd måttband). Du behöver också veta dina ögons höjd över marken (C). Eftersom du siktar vågrätt på trädet får du lägga till avståndet C. Trädets höjd är alltså B+C. Står du på plan mark är C lika med höjden till dina ögon, står du högre/lägre än trädet ökar/minskar C. Det finns även appar till smartphone, t.ex. Smart Measure, som bland annat kan användas till att mäta höjd på träd.
6. Landskapsinventering – mall
Det finns en mängd olika aspekter att observera och undersöka i fält.
Rumsliga och visuella kvaliteter
Landskapskaraktär/landskapstyp.
Rumslighet, väggar, golv, topografi, siktlinjer, himmel, atmosfär.
Landmärken.
skala, storlek på rum.
Materialpalett.
Hårdgjorda ytor, markbeläggning.
Gränser.
Bebyggelsestruktur
Stadsstruktur, typologi.
Skala.
Samlad bebyggelse-spridd bebyggelse.
Hustyp: sammanbyggda, radhus, friliggande.
l höjdlägen eller dalgångar.
Relation till markplanet, terränganpassning.
l anslutning till vägar, skogsbryn, vatten.
Möten bebyggelse-omgivande landskap, vattenfront, skogsbryn etc.
Relation till gata, förgård, entresida, gårdsmiljö.
Gavel eller långsida mot gatan.
Högt-lågt.Tätt-glest.
Materialpalett på bebyggelse.
silhuett.
Natur och växter~
Naturtyper.
Karaktärsväxter, indikatorarter.
Enskilda individer, t .ex. fina träd, att bevara.
Ståndortsförutsättningar.
Intensivt skött, extensivt skött.
Tekniska och miljömässiga aspekter
Geoteknik (utförs av geotekniker).
Jordartsanalys (utförs av geotekniker).
Hydrologiska förhållanden (utförs av geotekniker).
Torra partier, våta partier, befintlig avvattning.
Miljö, föroreningar, behov av sanering (MKB).
Ledningar, ledningsägare.
Ljud, buller, tystnad, akustiska egenskaper.
Topografi. Eventuell inmätning.
Ekosystemtjänster.
Sol och klimat.
Soltimmar, skugga, väderstreck, kvällssol, vindar, solinfall, snö.
Kopplingar, samband och trafik
Stråk, rörelsemönster, flöden, barriärer, trafik, vägar, stigar, anslutningar.
Sociala aspekter
Aktörer och hänelser.
Vilka har ett intresse på platsen?
Vilka använder landskapet?
Vad gör människor på platsen?
Intressanta och relaterade verksamheter i närområdet.
Privat/offtentligt
Offtentilgt/halvofftentilgt/halvprivat/privat.
Finns det osynliga mentala gränser?
Revir.
Växlingar
Förändring över tid.
Variationer under dygn, vecka, månad, årstider.
Historia, kontinuitet
Vilka kvaliteter finns det på platsen som kan tas om hand för framtiden?
(Ett tips för amatörer är appen Fornfynd/Kringla som kopplar till Riksantikvarieämbetets databas.)
