Det är kanske den billigaste grundkonstruktionen, bortsett från plintgrund. Ofta kallas den något felaktigt för ”torpargrund”. Torpargrunden använde samma princip men var ofta uppvärm i o m att värmen spreds ned i grunden via skorsten eller vedspis.
Av nedan förklarade skäl så bör man inte grundlägga hus med uteluftsventilerad grund, om man inte är mycket säker på att förhållandena är perfekta och man är bevandrad med förfarandet.
Det är mycket vanligt med problem i uteluftsventilerade krypgrunder. Mögel brukar mycket ofta uppstå i dessa grunder och framförallt sommartid när varm, fuktig uteluft kyls av inne i kryputrymmet varvid den relativa fuktigheten (RF) blir hög. Det är inte sällan att RF kan uppgå till 100% med kondensutfall som följd. De organiska material som finns i grunden eller i bjälklaget riskerar då att börja mögla och lukta. När bostaden har ett lägre lufttryck än krypgrunden, tränger mögellukten in i bostaden och bidrar till olägenheter för de boende.
För att komma till rätta med problemet är det viktigaste att man börjar med att begränsa tillförseln av fukt. En krypgrund ska normalt dräneras så att det inte blir vattentryck på grundmurarna. Dessutom får vatten inte rinna in i utrymmet t ex genom att marken lutar mot grunden eller att takavvattningen rinner in.
Man kan hindra avdunstning av markfukt genom att marken täcks med en kraftig plastfolie (minst 0.2 mm) eller ett cellplast-skikt. Ett helt tätt bjälklag kan även det hindra den periodvisa fuktigare inneluften från att öka på luftfuktigheten i kryputrymmet. Grundmurarna måste också bestå av ett material som har ett så stort fuktmotstånd att det inte tillför vatten i kryputrymmet.
Även om man lyckas med allt detta så blir det ofta problem i a f, under sensommaren är kryputrymmet ofta kallare än uteluften. Luften kyls därvid ner, ofta nära daggpunkten, vilket gynnar mögelsvamparna. Lösningen är att höja temperaturen i utrymmet genom att isolera mark och grundmurar med t ex 5-10cm cellplast. Även 30 cm lättklinker har visat sig fungera väl.
Det är även viktigt att, som förr, stänga igen ventilerna under vintern så att marken inte kyls ner lika mycket och därför inte kyler riktigt lika mycket på sommaren. Perioden med för hög RF minskar om luftomsättningen är god. 20 st ventiler per 100 kvm krypgrund är ett gammalt riktvärde som fortfarande fungerar mycket väl. Var även noga med att inga växter eller något annat blockerar tilluftflödet.
Om inget av detta fungerar så är en sista utväg en luftavfuktare eller en värmekälla. Men detta är både kostsamt och i det långa loppet en osäker lösning.
Enligt Boverkets byggregler: 6:5323
”En uteluftsventilerad krypgrund med fuktkänsligt material och med plastfolie på marken som enda fuktskydd kan normalt dock inte bedömas uppfylla samhällets krav på fuktskydd”
Så, om möjlighet finns… tänk om!
